Om barnhem och rättigheter

Philomena & Judy

Den här bloggen har tidigare tillägnats allt och inget. I fortsättningen kommer den att handla om barnhem i synnerhet och olika gruppers rättigheter i allmänhet.

Det första inlägget skall handla om Philomena Lee och filmen om henne och hennes son, som heter Philomena (mer om samma film på Wikipedia Philomena (film)).

Det är en mycket njutbar film och det är befriande att se en film som handlar om kvinnofientlighet och övergrepp mot barn, som handlar om hur människor har det, människornas villkor och inte bara snaskar mellan benen på utsatta. Trots att de här frågorna nu varit på dagordningen fattas mycket i vår egen skildring. Här finns inga skildringar på motsvarande nivå, faktiskt ingen skildring av den ondska som ligger bakom brotten och till sist ingen skildring av föräldrarnas förluster.

Den nonchalans inför de föräldrar som förlorat sina barn i omhändertaganden i Sverige som Kristdemokraterna visat, gör det omöjligt för mig att ens börja ta deras familjepolitik på allvar. Om den inte gäller Guds barn, vem gäller den då?

 

article-2519388-19DE3A7C00000578-440_634x423

 

På bilden Philomena Lee och Jude Dench som porträtterar henne i filmen. (Bilden har ”lånats” från The Daily Mail: Woman whose search for her son inspired the film Philomena slams U.S. critic for branding movie ‘anti-Catholic and anti-Republican’)